ruffsbaaarnet

jag är glad över att jag bara testade, och aldrig va fast som du är.. jadu man har många bra och dåliga minnen som man upplevt med dig.. ibland saknar man tiden ibland inte. just nu känner jag bara att du skulle ha slutat med det du höll på med när du åkte in på hem första gången. du klarade dig bra ett tag. men sen brast allt.. just nu saknar jag dig. du kunde vara rolig. men ändå jätte elak både mot mig och mamma. jag hoppas på de bästa att du finna nån stans där ute... jag vill inte gå och vara ledsen i onödan. hur kom du ens på tanken? jag bara vill veta. om jag en kommer träffa dig nått mer. eller om det är över nu. hur hade du tänkt klara dig? du kan inte bara sticka iväg sådär. de funkar inte. jag är barn och du vuxen. men egentligen beter du dig som än 15 åring. va hade du tänkt göra med ditt liv om du inte tänkt ta tag i dig själv?.. finns så många frågor och så lite svar.. mamma sa de hårda ordet åt mig. "att du va död. att de är över nu". du har 2 barn? liksom hur hade du tänk att dom skulle kunna klara detta, du är ändå doms pappa. på ett sätt är de bra att de kanske är över nu. men du kunde gjort så mycket mer med ditt liv. än att slösa bort det på detta sätt.. alla tankar snurrar runt i mitt huvud. att man faller tillbaka så lätt till ruta 1 där allt började. jag har försökt nåt dig, men samtalet kommer intefram. jag vart helt knäckt när mamma sa de. jag visste verken ut eller inte. de är jobbigt när allt snurrar runt i huvudet. hur tänker du? eller man tänker kanske inte så långt att man har barn. hur kan man glömma bor de finaste som finns? eller va drogerna finare? undra va du tyckte. varför sökte du inte hjälp? för att få ordning på ditt liv. du har så mycket mer att leva och upptäcka nya saker här i livet. men nej du tar inte chanserna. jag vet att en person försökt och försökt. men du inte tat emot hjälpen. snälla nån jag har bott med dig i 11 år. men de va 3 årsen du stack. ändå tar de hårt på mig? varför? du betede dig som ett as. du kunde vara borta 1-2 månader utan att säga vart du var. du kunde komma hem och vara förjävlig. men ändå tar jag de så himla hårt. jag vill inte att du ska försvinna. ingen annan vill de heller. vi som älskar dig för den du är. vi ska gå i en sorg nu? livet är inte lätt när de är svårt men man måste försöka ta steget att visa att man klarar dom jobbiga stunderna utan att ta en massa tabletter eller röka hasch! eller nått med droger att göra!. jag tänker på dina söner hur dom skulle reagera dom skulle bli knäckta cokså, du har aldrig funnis för dom. men ändå är du doms pappa!. allt vart försent. nu är allt över och jag kommer sörga. jag ser den snälla sidan. t e x när du la fofflan på huvudet och den sprack. och du fick sylt och grädde i håret. eller som när du pratade som kalle anak. jag kommer inte ihåg så jätte mycket har försökt förträngt. men ändå finns du kvar i mitt hjärta. om du skulle komma tillbaka då hoppas jag verkligen att du tar tag i dig själv. börjar om på nytt. du kan få ett toppen liv, bara du vill och förösker .. sorgen är djup. hoppas du kollar ner på mig och ser hur glad jag är när jag kommit över detta. så som du också kunde haft de...
du stod nära de är ingen skit. detta är allvarligt va håller du på med? va spelar de för roll om jag har frågor. kommer aldrig få nått svar ändå. men jag kommer aldrig glömma dig i första taget. ha de bra hoppas att du kommer få de bra!